Virke i bättre betalda sortiment med Hyggligt

Med Hyggligtmetoden relateras alltid det föreslagna virkesuttaget till de aktuella virkespriserna och fokuseras till bättre betalda timmerdimensioner. Modellen tar även hänsyn till en beräknad mogendiameter. Det betyder att varje träd i beståndet bedöms utifrån dess värdetillväxtpotential, alltså om det är mest lönsamt att lämna trädet och låta det växa sig större, eller att avverkas.

Sänkta drivningskostnader för dåligt betalda dimensioner

Utöver fördelen att skogsägaren får bättre betalt för virket som tas ut ur skogen, lägger dessutom maskinföraren ingen kostsam tid på att ta ner träd som ändå inte ger bra betalt. Det finns exempelvis studier som visar att markägaren inte får något netto för de stammar som är under 15 cm i diameter.^[1]

Träd i Sverige avverkas vid för låg ålder

Hyggesfritt brukade bestånd innehåller betydligt flera grova träd än bestånd som brukas med kalhyggesbruk, vilket är en följd av att träden får stå kvar tills de är mogna. Vidare är trädens volym starkt kopplad till diametern. Exempelvis har en gran med 33 cm diameter i brösthöjd en dubbel volym jämfört med en gran på 25 cm. Medeldiametern i brösthöjd på de träd som slutavverkas i Sverige är cirka 20 cm.^[2]  

Det gör att skogsägare idag förlorar mycket pengar enbart för att träden avverkas vid för låg ålder. I hyggesfritt skogsbruk är medeldiametern hos de avverkade träden 28 cm. Uttag av grövre träd gör att en större andel av de avverkade träden kan säljas som sågtimmer, vilket ger mer betalt för skogsägaren. Utöver detta prissätts virke också utifrån kvalité och där levererar till exempel hyggesfritt skötta tallskogar 25% timmer i första klass, jämfört mot 2-3% i kalhyggesskogar.^[3]

Hyggesfri skötsel mer lönsamt för skogsägare

Strategin som beskrivits ovan, alltså att uttaget baseras på det som betalas bäst, ligger helt i linje med den forskning som gjorts då man jämför lönsamheten i hyggesfritt skogsbruk och kalhyggesbruk. Dessa studier visar att hyggesfritt är mer lönsamt för skogsägaren.^[4] I denna forskning jämförs de olika skötselsystemen utifrån nuvärdesberäkningar som är ett allmänt vedertaget sätt att beräkna lönsamhet inom företagsekonomi över tid då olika investeringsalternativ jämförs.^[5] Nuvärdesmetoden är också den vedertagna metoden att använda även vid beräkningar inom kalhyggesbruket. Anläggningskostnaderna minskar vid hyggesfritt.