Vanliga frågor och svar

Vi använder en hyggesfri och datadriven precisionsavverkning  baserad på metoden centrerad plockhuggning. 

Hyggligt utvecklar mjukvara som beräknar vilka träd som ska tas bort. Data om skogen samlas in med drönare och trädens individuella förutsättningar analyseras. Beslut om vilka träd som ska avverkas tas av vår optimeringsmodell som bygger på den senaste forskningen. Modellen tar hänsyn till markägarens behov av avkastning och önskad risknivå, trädens lokala konkurrens om resurser och tillväxt, samt aktuella virkespriser. Det gör att mogna träd plockas ut och mindre träd lämnas kvar. Trädvalet anpassas för skogens långsiktiga lönsamhet. Skördarföraren ser direkt på sin dataskärm vilka träd som rekommenderas att avverkas. 

Med Hyggligts avverkningsplanering får skogen en naturlig föryngring och blir mer skiktad. Uttagets storlek är vanligtvis 25-40% av grundytan och avverkningar planeras att normalt sett ske med 8-20 års mellanrum beroende på typ av mark.

Centrerad plockhuggning passar i alla produktionsskogar men strukturen på utgångsbeståndet avgör ifall det är det lönsammaste alternativet direkt från första åtgärd. Är skogen lämplig att bedriva skogsbruk i är den lämplig även för plockhuggning  Skiktad skog kan växa och optimeras överallt men det finns beståndstyper där en försiktig omställning till plockhuggning krävs vilket sänker lönsamheten under omställningsperioden. Framför allt är metoden välanpassad för skogar där både lönsamhet och mångfald ska gynnas på lång sikt.

Storleken på uttaget beror på flera faktorer, exempelvis aktuella virkespriser, bonitet och risk för stormfällning, men rör sig i normalfallen mellan 25 till 40 procent av grundytan.

I regel är svaret nej. Med centrerad plockhuggning förlitar vi oss på naturlig föryngring och låter skogen sköta sig själv i så hög utsträckning som möjligt.

Det finns en ganska hög grad av slumpmässig variation i vilken föryngring som kommer upp efter en avverkning, både i antal och i hur jämnt utspridda plantorna är. Våra optimeringsalgoritmer tar hänsyn till trädarten och bidrar till att skapa en lagom täthet för att främja en god naturlig föryngring av samma trädslag som avverkas. I de allra flesta fall kommer den naturliga föryngringen att vara tillräcklig.

I övriga fall kan det bli luckor som behöver hjälpplanteras. I andra fall kommer det täta uppslag som mår bra av att röjas igenom för att enskilda träd ska få en bra kronutveckling.

Avverkningskostnaden blir oftast högre vid en plockhuggning jämfört med kalhuggning, men oftast i samma nivå som en andragallring. Beroende på hur grova träden är kan det ibland krävas en slutavverkningsskördare istället för en andragallringsmaskin men i stort sett kan man räkna med kostnader utifrån en andragallring. Kostnaden per avverkad kubikmeter beror främst på uttagsstorleken och hur grov medelstammen är. Mätningar från 2021 anger att kostnaden per avverkad kubikmeter är ca 140 kr vid 1,5 m3 i medelstam och ca 110 kr vid 1 m3 i medelstam. När uttagsprocenten är lägre än 30 % får man räkna med att kostnaderna ökar lite grann. Den högre avverkningskostnaden vägs dock upp i en fullskiktad skog av att uttaget inriktas mot träd i värdefulla timmerdimensioner som ger ett högt intäktsnetto.

Det korta svaret är att det beror på hur hög avkastning skogsägaren förväntar sig av skogen, vilket trädslag som ska gynnas och hur tätt utgångsbeståndet är. 

Är utgångspunkten till exempel en granskog med en grundyta på 30 m2/ha så kommer den efter första uttaget på 30 % ha 21 kvm grundyta kvar. Det är dock inte ett uttag som är tillräckligt för att säkerställa tillväxten, utan en medelväg för att inte göra beståndet för stormkänsligt. I den tredje avverkningen blir uttaget mindre än 30 % för att beståndet inte ska bli för glest, men för inväxningen så bör grundytan ligga på runt 10 m2/ha i det långa loppet. Vid en fjärde utglesning bör man vänta längre, ca 20 år men det kan fortfarande vara klokt att sikta på ett uttag på ca 30% för att hålla nere avverkningskostnaderna.

Hyggligt rekommenderar även att hänsyn till skogens ekosystem tas när uttaget dimensioneras, vilket innebär att uttaget inte får bli för stort eftersom det ger en starkare påverkan på den biologiska mångfalden. Storleken på avverkningarna och intervallet mellan dem kan därför skilja sig beroende på skogens förutsättningar och skogsägarens mål med skogsbruket. Algoritmerna i avverkningsplaneringen anpassas helt enkelt med hjälp av avkstningskravet och uttagsnivån.

Skogen kommer gå mot att bli fullskiktad samtidigt som virkesförrådet hålls på en relativt jämn nivå.

Framtagningen av Hyggligts optimeringsalgoritm är ett resultat av omfattande simuleringar som innefattar nuvärdesberäkningar för flera hundra år framåt och miljontals olika trädvalssituationer. I den optimeringen ingår det att algoritmen måste ta hänsyn till att skiktningen i skogen underhålls för att skötseln ska kunna generera optimala nettointäkter under lång tid framåt.

Hur skogen kommer att se ut så långt fram i tiden är inget som påverkar optimeringen av avverkningen idag eftersom trädvalen bedöms utifrån de dagsaktuella förutsättningarna, det vill säga hur skogen/trädgruppen ser ut idag.

Det korta svaret är ja, sett till skogsägarens lönsamhet.

Exakt var träden står spelar inte så stor roll för tillväxten, åtminstone så länge de inte står så nära att de hämmar varandras trädkronor. Däremot har det stor betydelse för lönsamheten vilka träd som tas ut. Frågan om att välja träd optimalt handlar mest om att anpassa trädets måldiameter till trädets förutsättningar att producera värde. När trädet sänker trädgruppens totala värdetillväxt är det dags att avverka det.

Att använda optimeringsalgoritmer innebär att urvalsregler för vilka träd som är optimala att ta ner är beräknade sedan tidigare utifrån mer eller mindre omfattande beräkningar och simuleringar på hur träd beter sig i olika situationer. För att optimera ett trädval behöver man alltså inte räkna på den exakta tillväxten i det enskilda fallet utan optimeringsregeln (algoritmen) bygger på det val som visat sig ha allra störst sannolikhet att vara optimalt i en situation med givna förutsättningar. Dessa algoritmer är beroende av trädart, kalkylränta och grundytan runt det aktuella trädet.

Algoritmerna som Hyggligt använder anpassas därutöver till den aktuella prisbilden på virkesmarknaden. Dessa anpassningar bygger på justeringar utifrån rådande kunskapsläge/forskningslitteratur. Men det finns också viktiga egenskaper som fortfarande lämnas till skördarföraren att anpassa trädvalet efter så som trädets virkeskvalitet och vitalitet. Hyggligt ambition är att bygga in även dessa aspekter av trädvalet i algoritmerna framöver. Det finns inget påtagligt riskmoment med denna tradvalsoptimering med tanke på existerande kunskapsluckor. Det som i värsta fall kan hända är att en måldiameter för ett enskilt träd skulle kunna hamna en bit från den teoretiskt sanna optimala diametern. Det handlar också om att sätta rimliga räntekrav på skogen som inte överskrider vad skogen kan producera. Det som händer i det fallet är att man till slut får ett kalhygge.

Man kan kort och gott säga att uttaget optimeras utifrån att man ganska väl vet hur träden kommer att reagera med största sannolikhet.

Trots att det är en hyggesfri metod kan man i vissa fall behöva avverkningsanmäla. Det beror på om den kvarvarande skogen blir så pass gles att den räknas som en föryngringsavverkning i skogsvårdslagen. Det regleras i skogsvårdslagen (1979:429).

Maskintypen styrs av medelstammen och avståndet mellan stickvägarna. Normalt rekommenderar vi fyra meter breda stickvägar och ett avstånd på 20 meter mellan vägarna. Då är det oftast idealiskt med en andragallringsskördare så länge trädens stubbdiametrar inte går så mycket över 50 cm. Är det riktigt grov skog kan det vara bättre med en slutavverkningsmaskin. Vad gäller skotare rekommenderar vi ofta de mindre modellerna för att minska risken för markkompaktering och körskador på kvarvarande skog. Men viktigare än själva maskinvalet är duktiga förare som tar hänsyn till markens bärighet och kvarvarande skog. Det är viktigt att grenarna som kvistas används som underlag att köra på för att minimera merkkompaktring.

Avverkningen genomförs av lokala entreprenörer nära din skog. Vår målsättning är att alltid samarbeta med lokala företag med erfarenhet av plockhuggning. Virket säljs sedan via Treebula, om skogsägaren eller entreprenören inte har några andra önskemål.

Ja, absolut!

Det korta svaret är nej, eller möjligen marginellt. Men innan vi svarar på det så är det viktigt att säga att god lönsamhet i första hand bygger på att den tillväxt som finns hamnar i de lönsammaste stammarna, vilket är grova träd av bra kvalité. Om tillväxten maximeras leder det till klenare stammar, dyrare avverkningskostnader och att fler träd självdör. 

När man jämför volymtillväxt brukar det vara medeltillväxt som man menar. Medeltillväxten anger den genomsnittliga tillväxten i antal kubikmeter under en omloppsperiod. De forskningsresultat som finns gäller blädning i granskog, vilket i allmänhet innebär att det finns en högre andel grova träd. Majoriteten av dessa resultat visar att det inte finns någon skillnad mellan blädning och trakthyggesbruk, men det finns också en del studier som visar på lägre volymtillväxt för blädningen. Sammanfattningsvis, om det skulle finnas en påvisbar skillnad i volymtillväxten mellan plockhuggning och trakthyggesbruk så är den troligen inte särskilt stor.

En viktig faktor som styr volymtillväxten för både skiktad och enskiktad skötsel är hur uttagen görs. Att rätt träd tas bort och att uttagen är lagom stora är i praktiken viktigare för en hög volymtillväxt än själva valet av metod eller hur stor volym som står kvar efter avverkningen.

Det finns en skepsis mot att inrikta skötsel mot en skiktad skog dominerad av pionjärträd, exempelvis tall. En huvudsaklig anledning till skepsisen är pionjärsträdens känslighet mot skuggning från större träd, jämfört med sekundärträd som exempelvis gran.

Ett motargument är att genom att hålla beståndet glesare kan unga tallar få tillräckligt med ljus för att gro och växa. Studier i Finland visar att lagom täthet för en skiktad tallskog ofta ligger runt ca 5 m²/ha. Det betyder att plockhuggningen är så pass hård att den ligger ganska nära metoderna skärmställning och luckhuggning. Det kan innebära ett visst volymtapp jämfört med att driva upp en enskiktad tallskog, men å andra sidan finns möjligheter att få en betydligt högre värdeproduktion på den volym som skapas. Det finns studier som anger att systematiskt plockhuggna tallskogar genererar 25 % timmer i förstaklasskvalité, jämfört med ca 3-4 % i skogar brukade med trakthyggesbruk. Kom också ihåg att ca 25% av den producerade volymen i trakthyggesbruket tas ut i form av olönsamma gallrings- och röjningsträd, vilket är betydligt mer jämfört med en skiktad skog.

Det behövs dock forskas mycket mer på plockhuggning i tallskog innan det går att svara ordentligt på den här frågan. Överlag bör man vara försiktig med att planera för fullskiktade och trädslagsrena bestånd med pionjärträd. Däremot kan man lugnt satsa på att hålla en täthet i skogen som skapar dominerande inslag av pionjärträdarter i den plockhuggna skogen.

Plockhuggning innebär förstås att varje avverkad kubikmeter transporteras en längre sträcka i genomsnitt jämfört med en slutavverkning. De skador som kan uppstå handlar om fällskador på kvarvarande träd, markkompaktering vid framför allt skotningen samt övriga rot och stamskador orsakade av maskinerna. Det finns dock inget generellt samband mellan  plockhuggning och mängden skador. Däremot finns det många studier som visar på körskador i samband med att kalhyggen tas upp.

Faktum är att risken för körskador är betydligt mer beroende av vem maskinföraren är än vilken skötselmetod som används. En dålig maskinförare kan orsaka många skador i en plockhuggning precis som vid en vanlig gallring. Att anlita duktiga förare är A och O och att de får jobba under rimliga villkor. Ackordprissättning är ofta ett dåligt alternativ i plockhuggning. En duktig förare fäller träden där de gör minst skada och ser till att lägga tillräckligt med ris när bärigheten är dålig eller att anpassa lasten efter bärförmågan. Det är också så att en dåligt skött skog med höga träd som står tätt kommer att få mer stamskador än en välskött skog. Men en professionell förare med bra förutsättningar bör inte orsaka stamskador på mer än några enstaka procent av kvarvarande träd och körvägarna bör inte visa på någon kompaktering. 

Det finns en allmän uppfattning om att plockhuggning skulle innebära fler ingrepp i skogen. Det man inte tänker på är att även trakthyggesbruk med ett normalt skötselprogram innebär flera ingrepp med maskiner under en omloppstid, med slutavverkning, markberedning, två gallringar och slutligen återupprepas cykeln med en ny slutavverkning. I södra Sverige, med en omloppstid på 70 år, innebär det ett ingrepp var 14 år.

Risken för stormskador ökar alltid när skogen glesas ut, oavsett skötselsystem. Däremot är ett flerskiktat bestånd som avverkats genom plockhuggning betydligt mer stormfast än ett enskiktat bestånd som sköts enligt kalhyggesbrukets principer. I omställningsperioden då ett bestånd går från enskiktat till flerskiktat är det dock mer stormkänsligt.

Med det sagt finns det flera sätt att vara proaktiv och minimera risken. Beroende på beståndets historik och bedömda risk kan uttaget vid avverkning anpassas för att minska risken. Även dragningen av stickvägar spelar in, exempelvis genom att planera för stickvägar i motsatt riktning mot den förhärskande vindriktningen. Hyggligt tar hänsyn till dessa saker i avverkningsplaneringen.

Det går att ställa om enskiktade bestånd till att bli flerskiktade. Hyggligts algoritmer för trädval möjliggör den omställningen genom att dimensionera uttagen för att successivt glesa ut skogen. Den successiva utglesningen som delar upp avverkningarna över en längre period är viktig för att begränsa skogens stormkänslighet. Ju yngre och ju mer välgallrad skog, desto snabbare omställningsperiod. Vi har valt att lägga en gräns för uttaget på 30 % för gran och 40 % för tall. Hur lång tid det tar och hur ekonomin i skogsbruket blir under den tiden beror också på hur skiktningen ser ut från början. De flesta bestånd har, trots att träden planterades vid samma tidpunkt, en viss diameterspridning med anledning av det blir det viktigt att underhålla och utöka den variationen.

Om skogen är gammal och tät är det en större utmaning att ställa om och då kan omställningen kanske inte längre motiveras av enbart lönsamhetsskäl. Hyggligt kan hjälpa dig att avgöra om ett bestånd har passerat gränsen för att vara ekonomiskt motiverad att ställa om.

För majoriteten av de svenska skogarna är den nuvarande skogsvårdslagen inte ett hinder.

Med det sagt finns det två områden inom skogsvårdslagen som ibland kan skapa hinder för att bedriva ett kontinuitetsskogsbruk. Det första området handlar om kravet att anmäla en föryngringsavverkningg om det kvarvarande virkesförrådet sjunker under en viss nivå (enligt §5). Det andra området handlar om att skogen måste ha nått en viss ålder innan man får utföra en sådan "föryngringsavverkning" (enligt §10).

Båda dessa krav slår lite fel för det skiktade skogsbruket och det beror på att reglerna är framtagna i en tid när de enbart skulle reglera trakthyggesbruket. Syftet är att se till att skogen ska hållas tillräckligt tät så att den inte tappar produktion fram till slutavverkningen. I plockhuggningen vill man däremot hålla skogen tillräckligt gles så att den kontinuerligt föryngras.

Konsekvensen blir att den markägare som plockhugger helt enkelt kan behöva skicka in en anmälan om föryngringsavverkning varje gång som ett bestånd ska avverkas. Det som styr om det behövs är alltså hur gles skogen blir efter gallringen. Det är dock sällan som en åtgärd hindras av skogsvårdslagens regelverk av dessa skäl. Det kan dock uppstå situationer där man behöver invänta tidpunkten då medelåldern har uppnått lägsta tillåtna nivå vilket i värsta fall kan göra det svårare att uppnå önskade nivåer i uttag och kvarvarande volym.