Utnyttjande av skogens ekosystemtjänster
De nyttor som skogen kan ge samhället kallas för ekosystemtjänster och innefattar allt det som skogen kan bidra med. Idag utnyttjas inte skogens fulla potential, då det oftast enbart är virkesproduktion som prioriteras.
De nyttor som skogen kan ge samhället kallas för ekosystemtjänster och innefattar allt det som skogen kan bidra med. Exempelvis virkesproduktion, luftrening (kolsänka), vattenreglering (minska risken för översvämningar), matproduktion och rekreation. Idag utnyttjas inte skogens fulla potential, då det oftast enbart är virkesproduktion som prioriteras när beslut tas om hur skogen ska brukas.[1]
Svårt att värdera ekosystemtjänster
Det handlar dels om hur man värderat skogen som resurs historiskt men också om skogsägarnas möjligheter att få ersättning för sitt skogsägande. Det är inte svårt för en skogsägare att värdera sin skog och få betalt för den i virkesmått mätt, men det är desto svårare för skogsägaren att få ersättning och värdera de andra ekosystemtjänsterna.
Kolkrediter en alternativ inkomstkälla
Skogsägare kan genom att bruka sina skogar hyggesfritt bidra till att binda koldioxid under den här kritiska tiden och få ersättning för det genom att sälja kolkrediter med sin skog som kolsänka. Det finns idag flera aktörer som arbetar med att etablera ett system för kolkrediter och Hyggligt arbetar för att knyta ihop sina kunder med dessa företag för att erbjuda ytterligare en källa till inkomst för skogsägaren.
Andra ekosystemtjänster misgynnas av kalhyggesbruk
När skogen brukas med kalhyggesmetoder blir följden att ekosystemtjänsten volymproduktion av virke gynnas medan de andra ekosystemtjänsterna missgynnas. Exempelvis minskar skogens möjligheter att rena atmosfären och vara en kolsänka genom att stora områden ersätts med kalhyggen, vilka istället blir en källa till koldioxid.[2]
Kalhyggen blir en källa till koldioxid i cirka 20 år efter avverkningen, vilket är särskilt allvarligt ur ett klimatperspektiv, då vi under de kommande årtiondena behöver minska koldioxidutsläppen kraftigt.
Matproduktion
Ekosystemtjänsten matproduktion är ytterligare en av de nyttor som främjas i en hyggesfritt brukad skog. Kalhyggesbruket innebär täta mörka skogar, vilka missgynnar blåbärs- och lingonris. Studier visar att andelen mark med denna fältvegetation minskat med 19 % sedan 1990-talet.[1] Användningen av kvävegödsling för att öka virkesproduktionen i skogen har ytterligare hämmat blåbärs- och lingonriset. Marksvamparna missgynnas också av kalhyggesbruket, vilket inte bara minskar möjligheterna att plocka matsvamp i skogen utan också deras symbiotiska funktion som stärker bland annat trädens tillgång till vatten.
Rekreation och rikare turistnäring
Rekreation är en ekosystemtjänst som gynnas avsevärt genom hyggesfritt skogsbruk och för skogsägarens vidkommande blir inkomsterna från en rikare turistnäring följden. Det här finner vi bland annat ett lyckat exempel på i skogarna runt nationalparken i Tiveden där Sveaskog har ställt om 2000 hektar till att brukas hyggesfritt, vilket den lokala turistnäringen är mycket positiv till. I dessa skogar finns större möjligheter att locka olika turismföretag såsom turridning, vandring, safari, överlevnadskurser och mycket mer. Inte minst eftersom markerna ser ungefär likadana ut år efter år och naturvärdena består eller till och med utvecklas.
Gemensamt för samtliga nämnda ekosystemtjänster är att de är beroende av biologisk mångfald i någon mån.
Referenser
Världsnaturfonden (WWF) (2020) Skogsrapport.
Vestin, P. (2017) Effects of forest management on greenhouse gas fluxes in a boreal forest. Lunds universitet.