Ställa om till hyggesfritt skogsbruk

När skogar får utvecklas ostört utan ingrepp från oss människor skapas på sikt en mer varierad och flerskiktad skog. Att ställa om en traditionellt brukad skog till en flerskiktad skog är därför en väldigt naturlig process.

Vad menar vi med hyggesfritt skogsbruk?

Det finns flera olika hyggesfria skogsskötselmetoder som nödvändigtvis inte har så mycket med varandra att göra. När vi pratar om hyggesfritt skogsbruk i avseendet att “ställa om till hyggesfritt” förutsätter vi här att det som menas är en form av kontinuitetsskogsbruk där skogen går mot att bli fullskiktad, alltså ett bestånd med träd av alla storleksklasser. Detta i motsats till trakthyggesbrukets enskiktade bestånd där alla träd är ungefär lika höga. 

Med Hyggligtkonceptet använder vi oss av centrerad plockhuggning ihop med drönare, trädvalsalgoritmer och digitala verktyg för att göra omställningen så ekonomisk och långsiktigt hållbar som möjligt.

Eventuella risker

När skogen får utvecklas utan ingrepp från oss människor skapas på sikt en mer varierad och flerskiktad struktur. Övergången mot hyggesfritt skogsbruk är alltså i sig helt naturlig. Men beroende på skogens nuvarande skick kan det ibland behövas särskilda åtgärder för att minska riskerna.

I traditionellt kalhyggesbruk växer träden ofta tätt, är ungefär lika gamla och utvecklar därför smala stammar, små kronor och mindre rotsystem. Om sådana träd friställs för snabbt, utan stöd från omgivande träd, ökar risken att de bryts av blötsnö eller blåser omkull. Genom att istället ge dem ett gradvis större utrymme att växa i, hinner de stärka sina stammar, bygga ut sina kronor och utveckla ett stabilare rotsystem.

Ju mer tätslutna, höga och likåldriga träden är, desto mer varsamt måste omställningen ske. Det handlar då om att balansera risken för skador mot att tillfälligt acceptera lägre ekonomisk avkastning kortsiktigt. Men med rätt kompetens och genomtänkta avverkningsbeslut går det att ställa om alla skogar till ett hållbart och hyggesfritt bruk.

Vilka bestånd är bäst lämpade?

De allra flesta bestånd med produktionsmål har tillräckligt goda förutsättningar för att påbörja en omställning. Allra bäst lämpade är slutavverkningsskogar där det redan finns en viss underväxt eller skiktning. Det gäller också yngre och aktivt skötta skogar där träden har långa grönkronor, vilket är ett tecken på att trädet är kraftigt nog för att klara en friställning.

Oavsett har de allra flesta bestånd förutsättningar för att påbörja en omställning genom avverkning med ett uttag runt 30 procent av beståndets grundyta.

Hyggligt hjälper dig ställa om

Med Hyggligtkonceptet får du hjälp att ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk på ett sätt som är både lönsamt och långsiktigt hållbart. Vi kombinerar modern teknik som drönare, algoritmer för optimerade trädval och digitala planeringsverktyg, ihop med den forskningsbaserade avverkningsmetoden centrerad plockhuggning.