Vanliga frågor om plockhuggning och hyggesfritt

Vad är plockhuggning?

Plockhuggning är en avverkningsmetod där man avverkar spridda träd i skogen. Uttaget är vanligen inriktat på träd med speciella egenskaper eller träd över en viss diameter. Oftast är uttagen små i jämförelse med trakthyggesbruket, vilket över tid resulterar i en flerskiktad skog med varierande trädstorlekar och åldrar.

Är plockhuggning och hyggesfritt skogsbruk samma sak?

Nej, kort förklarat är plockhuggning en hyggesfri metod. Hyggesfritt skogsbruk är en övergripande benämning för olika skogsskötselmetoder som inte kallägger skogsmarken, till skillnad från trakthyggesbruk som är den traditionella skogsbruksmetoden i Sverige. Det är alltså ett begrepp som rymmer en mängd olika metoder, allt från luckhuggning och överhållen skärm till blädning och plockhuggning, metoder som nödvändigtvis inte har så mycket med varandra att göra.

Vi på Hyggligt genomför optimerade och lönsamma avverkningar med den unika metoden centrerad plockhuggning. Här kan du läsa mer om vår metod och att avverka hyggesfritt med oss.

Vilka skogar och marktyper passar för plockhuggning?

Plockhuggning passar i alla produktionsskogar. Är skogen lämplig att bedriva skogsbruk i är den lämplig även för plockhuggning, men strukturen på utgångsbeståndet avgör ifall det är det lönsammaste alternativet direkt från första åtgärd.

Skiktad skog kan växa och optimeras överallt men det finns beståndstyper där en försiktig omställning till plockhuggning krävs, vilket sänker lönsamheten under omställningsperioden. Framför allt är vår metod centrerad plockhuggning enligt Hyggligtkonceptet välanpassad för skogar där både lönsamhet och mångfald ska gynnas på lång sikt.

Ger plockhuggning sämre volymtillväxt jämfört med trakthyggesbruk?

Det korta svaret är nej, eller möjligen marginellt. Men innan vi svarar på det så är det viktigt att säga att god lönsamhet i första hand bygger på att den tillväxt som finns hamnar i de lönsammaste stammarna, vilket är grova träd av bra kvalité. Om tillväxten maximeras leder det till klenare stammar, dyrare avverkningskostnader och att fler träd självdör.

Virke i bättre betalda sortiment med Hyggligt

2 min läsning

5 ekonomiska fördelar med att avverka hyggesfritt med Hyggligt

4 min läsning

När man jämför volymtillväxt brukar det vara medeltillväxt som man menar. Medeltillväxten anger den genomsnittliga tillväxten i antal kubikmeter under en omloppsperiod. De forskningsresultat som finns gäller blädning i granskog, vilket i allmänhet innebär att det finns en högre andel grova träd. Majoriteten av dessa resultat visar att det inte finns någon skillnad mellan blädning och trakthyggesbruk, men det finns också en del studier som visar på lägre volymtillväxt för blädningen. Sammanfattningsvis, om det skulle finnas en påvisbar skillnad i volymtillväxten mellan plockhuggning och trakthyggesbruk så är den troligen inte särskilt stor.

En viktig faktor som styr volymtillväxten för både skiktad och enskiktad skötsel är hur uttagen görs. Att rätt träd tas bort och att uttagen är lagom stora är i praktiken viktigare för en hög volymtillväxt än själva valet av metod eller hur stor volym som står kvar efter avverkningen.

Kan ljuskrävande trädslag som tall ge lönsamhet i skiktad skog?

Det finns en skepsis mot att inrikta skötsel mot en skiktad skog dominerad av pionjärträd, exempelvis tall. En huvudsaklig anledning till skepsisen är pionjärsträdens känslighet mot skuggning från större träd, jämfört med sekundärträd som exempelvis gran.

Ett motargument är att genom att hålla beståndet glesare kan unga tallar få tillräckligt med ljus för att gro och växa. Studier i Finland visar att lagom täthet för en skiktad tallskog ofta ligger runt ca 5 m2/ha. Det betyder att plockhuggningen är så pass hård att den ligger ganska nära metoderna skärmställning och luckhuggning. Det kan innebära ett visst volymtapp jämfört med att driva upp en enskiktad tallskog, men å andra sidan finns möjligheter att få en betydligt högre värdeproduktion på den volym som skapas. Det finns studier som anger att systematiskt plockhuggna tallskogar genererar 25 % timmer i förstaklasskvalité, jämfört med ca 3-4 % i skogar brukade med trakthyggesbruk. Kom också ihåg att ca 25% av den producerade volymen i trakthyggesbruket tas ut i form av olönsamma gallrings- och röjningsträd, vilket är betydligt mer jämfört med en skiktad skog.

Det behövs dock forskas mycket mer på plockhuggning i tallskog innan det går att svara ordentligt på den här frågan. Överlag bör man vara försiktig med att planera för fullskiktade och trädslagsrena bestånd med pionjärträd. Däremot kan man lugnt satsa på att hålla en täthet i skogen som skapar dominerande inslag av pionjärträdarter i den plockhuggna skogen.

Blir skogen sönderkörd om man kör med stora skördare i skogen var tionde år?

Plockhuggning innebär förstås att varje avverkad skogskubikmeter transporteras en längre sträcka i genomsnitt jämfört med en slutavverkning. De skador som kan uppstå handlar om fällskador på kvarvarande träd, markkompaktering vid framför allt skotningen samt övriga rot och stamskador orsakade av maskinerna. Det finns dock inget generellt samband mellan plockhuggning och mängden skador. Däremot finns det många studier som visar på körskador i samband med att kalhyggen tas upp.

Faktum är att risken för körskador är betydligt mer beroende av vem maskinföraren är än vilken skötselmetod som används. En dålig maskinförare kan orsaka många skador i en plockhuggning precis som vid en vanlig gallring. Att anlita duktiga förare är A och O och att de får jobba under rimliga villkor. Ackordprissättning är ofta ett dåligt alternativ i plockhuggning. En duktig förare fäller träden där de gör minst skada och ser till att lägga tillräckligt med ris när bärigheten är dålig eller att anpassa lasten efter bärförmågan. Det är också så att en dåligt skött skog med höga träd som står tätt kommer att få mer stamskador än en välskött skog. Men en professionell förare med bra förutsättningar bör inte orsaka stamskador på mer än några enstaka procent av kvarvarande träd och körvägarna bör inte visa på någon kompaktering.

Det finns en allmän uppfattning om att plockhuggning skulle innebära fler ingrepp i skogen. Det man inte tänker på är att även trakthyggesbruk med ett normalt skötselprogram innebär flera ingrepp med maskiner under en omloppstid, med slutavverkning, markberedning, två gallringar och slutligen återupprepas cykeln med en ny slutavverkning. I södra Sverige, med en omloppstid på 70 år, innebär det ett ingrepp var 14 år.

Ökar risken för stormskador när skogen glesas ut?

Risken för stormskador ökar alltid när skogen glesas ut, oavsett skötselsystem. Däremot är ett flerskiktat bestånd som avverkats genom plockhuggning betydligt mer stormfast än ett enskiktat bestånd som sköts enligt kalhyggesbrukets principer. I omställningsperioden då ett bestånd går från enskiktat till flerskiktat är det dock mer stormkänsligt.

Med det sagt finns det flera sätt att vara proaktiv och minimera risken. Beroende på beståndets historik och bedömda risk kan uttaget vid avverkning anpassas för att minska risken. Även dragningen av stickvägar spelar in, exempelvis genom att planera för stickvägar i motsatt riktning mot den förhärskande vindriktningen. Hyggligt tar hänsyn till dessa saker i avverkningsplaneringen för hyggesfria avverkningar.

Kan man ställa om ett enskiktat bestånd till flerskiktat och hyggesfritt?

Det går att ställa om enskiktade bestånd till att bli flerskiktade. Hyggligts algoritmer för trädval möjliggör den omställningen genom att dimensionera uttagen för att successivt glesa ut skogen. Den successiva utglesningen som delar upp avverkningarna över en längre period är viktig för att begränsa skogens stormkänslighet. Ju yngre och ju mer välgallrad skog, desto snabbare omställningsperiod. Vi har valt att lägga en gräns för uttaget på 30 % för gran och 40 % för tall. Hur lång tid det tar och hur ekonomin i skogsbruket blir under den tiden beror också på hur skiktningen ser ut från början. De flesta bestånd har, trots att träden planterades vid samma tidpunkt, en viss diameterspridning med anledning av det blir det viktigt att underhålla och utöka den variationen.

Om skogen är gammal och tät är det en större utmaning att ställa om och då kan omställningen kanske inte längre motiveras av enbart lönsamhetsskäl. Hyggligt kan hjälpa dig att avgöra om ett bestånd har passerat gränsen för att vara ekonomiskt motiverad att ställa om.

Centrerad plockhuggning med Hyggligt

Oavsett vad du har för mål med ditt skogsbruk finns det goda skäl att som skogsägare överväga plockhuggning. Är du nyfiken på vad centrerad plockhuggning med oss på Hyggligt hade inneburit för dig och din skog? Kontakta oss eller gå till Räkna på din skog och fyll i dina uppgifter, så återkommer vi med en uppskattning på vad det hade inneburit ekonomiskt och besvarar dina funderingar!

Högt netto för skogsägaren från första plockhuggningen

2 min läsning